bloggar

Allmänt

Då var det dax för ångest igen.

Idag bara sitter jag... Trots att jag egentligen har hur mkt som helst jag kan, vill, ska, måste göra. 

 
Vi körde och köpte frallor, käkade frulle och drack kaffe i en timme i soffan. 
Och under hela tiden har jag haft ångest över allt jag borde göra..
 
Kaninerna har rymt, min 2 vuxna kaniner.
Den grå belgiska jätten är helt borta, och kaninbebisarnas mamma springer utanför buren. 
Henne har jag redan fångat in 2 gånger men hon lyckas rymma igen och igen för att jag inte kan täta ordentligt i den provisoriska buren.
 
Och jag vet att jag borde försöka fånga henne igen, och att jag borde byta bur på honan & bebisarna så dom får hanens bur, och hanen får deras.
Men jag orkar inte.. Jag kan inte få mig själv att gå ut och fixa trots att jag borde. 
 
Egentligen måste jag ochså könsbestämma bebisarna, och lägga ut annons på dom. Men jag orkar inte... Kan inte ta tag i det heller. 
Dom kan flytta till nya hem nästa helg... OM jag lyckas sälja dom.
Men om jag inte får sålt dom? Vad gör jag då? 
Vart ska jag göra av hanarna? 
 
För egentligen vill jag bli av med alla kaniner... Men som sagt, jag orkar inte ens bry mig om det. Samtidigt som jag egentligen inte orkar ta hand om dom.. 
 
Ett hopplöst velande, hopplöst undrande och Ett hopplöst måste
 
Det ger mig ångest så fort jag tänker på det... På både att sälja men ochså att ta hand om. 
Va fan gör man
Vad gör man åt den ständiga ångesten och orkeslösheten som tittar fram då och då? 
 
Jag måste rida... Eller jag vill rida.
Men samtidigt vill jag bara ligga... Utan o göra ett skit! 
Men det gör bara att min ångest blir värre pga att jag inte tar tag i det jag vill och måste.
 
Källaren är kaos, för att vi inte orkar ta tag i den sista röran.
Jag tror att allt visar sig nu.. Efter flytten och all jävla stress. 
Så det sista vi borde göra blir inte gjort.
 
Idag är det ju söndag... Och imorgon är det dax för jobb igen. ÅNGEST! 
Så hela kombinationen blir en spark i magen... Jag vill inte jobba, jag vill inte va hemma, jag vill inte ha kaniner, jag vill inte vila, men jag måste göra allt.
 
 
Idag kommer det istället bli att vi åker till badhuset med vänner och barn. Och får inte gjort något av det andra jag vill göra.. 
Vilket egentligen inte är alls fel..
För om jag inte orkar göra det andra, varför ska jag då? 
Varför kan jag inte vara tillåta mig själv att släppa det jag borde och göra bara det jag vill? 
 
Ett ständigt frågande helt i onödan. När ändå inget blir gjort...
 
Varför går man alltid o väntar på något som inte bara kommer? 
Man väntar på bättre tider.. Roligare saker, mindre måsten. 
Men inget blir bättre av att bara vänta. 
 
Nej jag vet inte.. Jag vet ingenting. Mer än att allt bara blir så jobbigt tillsist. 
Och ingen förstår.. Ingen fattar när man berättar hur det är eller känns.
Ingen gör saker lättare för en, utan allt ansvar och alla måste vilar alltid på min axlar. 
Fan..