bloggar

Allmänt

Vad vill du minnas som gammal?

Tiden går så otroligt fort.
 
Det var nyss fredag, imorgon är det fredag igen. 
Varje måndag känns lika långt ifrån fredag varje vecka, och efter några dagars jobb som för den delen går så jäkla fort fast att varje dag egentligen går så långsamt, så är det fredag igen. 
Livet swishar förbi fortare och fortare för varje vecka, och snart är man gammal. 
Sittandes i en gungstol som ett såll med miljoner olika minnen från livet.. 
 
Så vad vill vi minnas från livet
 
Just nu känns det som tiden springer ifrån mig... Det finns inga njutningsfulla stunder, ingen känsla av att jag tar vara på det livet jag har.
Förr kunde jag gå ut i naturen, promenera i soluppgången och bara andas, ta in alla intryck.. Fotografera allt fint jag såg längs vägen och bara va. 
Plocka bär tillsammans med Millan för att sen gå hem o göra en riktigt god paj och sen duka fram fint på borden tills dess att Pontus kom hem från jobbet. 
 
Dom stunderna är få nu... Och egentligen är jag bara inne i det liv alla andra redan hade när jag hade turen att få leva ett fritt liv med dagens alla timmar. 
När jag kunde njuta av att snön föll ner o la sig så fint på marken.. Bara sitta och titta på flingorna medans dom ringla ner sakta från himlen. 
Så härligt, och stillsamt. 
Hästarna stod o tuggade i sig sitt goda hö och jag bara satt där, i lungan ro och lyssnade på deras taktfulla mumsande. 
 
Äggen jag hade i min hemmabyggda äggkläckare vändes morgon & kväll, och med lampa lyste jag för att se om det hade börjat utvecklas små bebisar inne i skalen.
 
Alla dessa minnen.. Små små minnen från sånt som jag älskar, som jag uppskattar.. Det är det jag vill uppleva och det jag vill minnas. 
Allt detta har jag bytat ut mot att stå i en fabrik hela dagarna och låta alla dom underbara stunderna sina. 
 
Jag vill inte sitta i den där gungstolen o känna att jag jobbat bort livet, jobbat bort Millans småår utan att ta tillvara på hennes utveckling och framfart.  Utan att ge henne minnen från en härlig barndom, och en härlig mamma.!
Jag hade turen att få njuta hemma med henne i 3.5 år, trots att jag då ochså hade olika projekt och småjobb.
Men jag styrde min egen tid, mitt eget liv. 
Och levde inte för att spendera pengar, utan för att få livet att gå runt på det enklaste och bästa sättet. 
 
På högtider pysslades det, bakades och pyntades. 
Jag gjorde ordentliga middagar och ofta 3 rätters för att överraska Pontus. 
Jag bakade eget bröd, hamburgerbröd, bullar. Frös in och paketerade. 
Varje jul skickades hempysslade julkort med foton på Millan och hundarna och ibland en liten överraskning i varje julkort.
När jag hade tråkigt testade jag olika sminkstilar och bytade färger och inredning i huset. 
 
Nu har jag slutat med allt det.. 
Jag pysslar inte, bakar inte och pyntar bara det nödvändigaste. 
För jag orkar inte mer än så...
Jag rider när jag hinner, tränar när jag orkar och lagar mat när jag måste. 
Helst aldrig faktiskt.. Även om jag innan älskat det, så nästan hatar jag det nu av någon anledning.
 
Jag tror inte det beror på bara jobbet, eller tiden.. Utan pga orken. 
Med sista åren har jag kört slut på mig själv.. Mosat fram i alla måsten och all stress, och tillsist har det blivit för mkt.
Jag har inte gått in i väggen, men jag har varit nog så nära. 
 
Ångesten har växt och växt, och för några veckor sen var den riktigt påtaglig. Förvirrad, snurrig och glömsk. Mina lilla ansvar kändes och känns fortfarande för stort. 
 
Men det räckte att jag bara visste att jag snart skulle gå ner i tid på jobb för att den skulle bli lite lättare. 
Och nu är jag äntligen där.. 
Jag jobbar 7-13.50 varje dag. Alltså 2 timmar mer ledig tid än innan, och jag ska ta vara på den tiden till fullo! 
Den tiden ska hjälp mig från ångest, från stressen, från att inte orka. 
 
Jag vill när jag är gammal minnas att jag varit lycklig, att mitt liv varit meningsfullt. 
Och även om det bara är 2 timmar mer ledigt men samma jobb fortfarande, så är det en bit på vägen, en bit mot det livet jag önskar. 
Att kunna styra mina egna tider. 
 
Jag har satsat på så många olika saker genom åren, men lagt av när pressen blir för stor. 
Men snart ska jag nog hitta min mening med livet. Mitt kall, vad jag ska syssla med för att samtidigt kunna vara lycklig. 
 
När jag då sitter där i gungstolen är jag nöjd... Och kan njuta av alla härliga minnen. 
 
Så vad vill man minnas? 
Vad vill du minnas med ditt liv? 
 
Tänk på det, och jämför med det livet du har nu. Är det detta livet som kommer ge dig dom där minnena, dom dära känslorna? 
Och stämmer inte bilderna överens..? Så vad kan du då förändra för att nå din målbild? 
 
Jag tog första steget - jobba mindre. Nästa blir att hitta mig själv igen, genom att lära mig slappna av, hitta min positiva sida igen. 
 
Tänk på det... ❤️
 
// Jannike 
 
#1 - Anonym

Hej på dig, tror du har helt rätt för dig. Min underbara fru är hemma och ägnar sig åt hennes dröm, att måla. Samtidigt har jag semester varje dag då jag kommer hem från jobbet. Allt är klart och vi kan njuta tillsammans tack vare henne. Tror det är som du skriver, att man borde leva varje ögonblick till max och kanske inte fokusera på att bara jobba.Givetvis om man har den stora förmånen att kunna välja. Det är klart vi har inte den standarn som många jobbar för med nyare bil, resor och massa prylar MEN vi lever väl och tar tillvara livet. Hoppas många läser vad du skriver för du har många bra och intressanta tankar. Stå på dig. // Calle

Svar: Tack så mkt!! Det är precis så man ska leva livet. Vi hade det så förr, men ekonomin styrde oss till att båda skulle jobba heltid. Och plötsligt försvann alla härliga stunder med familj, barn & djur. Allt är nu istället en börda.. Jag hoppas vi kan nå dit igen i framtiden så vi kan leva fullt ut. Stress är det värsta som finns. Ha det bra och tack för din kommentar. :)
Jannike Dahlquist