bloggar

Allmänt

Den där jäkla vardagsstressen..

Ja vardagsstressen, alla måsten, alla punkter man ska hinna med. 


Jag blir tokig!! 

Tanken med denna bloggen var att få ut tankar, känslor, men ochså att ge er få läsare en inblick i min "kamp" för att nå drömlivet. 

Men jag vet i fan.. 
Drömlivet, eller drömbilden av drömlivet bara ändras från dag till dag. 
Jag vet då aldrig vad jag verkligen vill, och varje dag, varje minut är ett konstant undrande, funderande och velande kring hur jag vill leva mitt liv. 

Ena dagen önskar jag inget hellre än att vi ska bo på den där gården jag alltid velat ha, med alla djur som jag kan ta hand om och njuta av. 
Att låta Millan växa upp på landet, med allt underbart det innebär. 
Men Nästa dag är jag inte lika säker..
 Orkar jag verkligen? 
Är det så mitt liv ska se ut? 
Jag klarar ju inte ens av min vardag som det är nu. Hjärnan kan inte längre ta press, ansvar och måsten. 

Jag vet att jag alltid vill ha häst, och jag vill ha mer tid för just det intresset. Och jag önskar ju alltid att få ha hästen hemma..
Men när nästa dröm kickar in, vet jag ochså att det kanske inte kommer funka med lantlivet ifall jag ska orka med även den andra drömmen. 

Har jag en hel gård att sköta, med massa djur och hästar så finns det ingen möjlighet att jag och mitt veka psyke orkar med att driva företag utanför det. Ett företag inom träning & hälsa... 
Jag har en vision, om att starta ett tjejställe där tjejer i alla åldrar kan komma för att träna, umgås, dansa och få leva ut sin sensuella sida, samtidigt som jag kan erbjuda personlig utveckling, sexterapi m.m. 

Åh så underbart det hade varit!! ❤️
Men hur tusan ska jag hinna med det samtidigt som jag har ett helt lantställe med egna & inhyrda hästar? 
För Millan ska ju ochså ha en egen häst om allt går som jag vill... 

Just nu vet jag varken ut eller in, och hur mkt jag än drömmer och önskar så är för tillfället mitt nuvarande jobb det viktigaste, och sålänge jag har mitt jobb så orkar jag inget annat. 

Idag vill jag sälja alla djur... Kaninerna i alla fall. Jag vill minska på alla måsten, och allt som kräver min tid. 
Jag vill ha så lite som möjligt att ta hand om för att jag ska kunna läka, och ta hand om mig själv. Dock inte hästen, hon kommer jag ha kvar föralltid! 

Millan går först, alltid! Men sen kmr jag... Egentligen! Och som mitt liv varit innan kommer jag alltid sist. 
Hur jag känner eller mår är inte viktigt.. I alla fall inte för någon annan. 
Utan jag måste (ja det där jäkla måste), vara den viktigaste för mig själv.
För hur ska jag kunna va eller bli lycklig om jag hela tiden motarbetar mig själv? 
Förminskar mig själv, och bortser från hur jag egentligen mår? 

Själen är riktig, och den måste underhållas... MED LUGN & RO! Inget annat just nu.. 
Jag kom idag på att jag har aldrig helt tyst... Att stänga av mobil, tv, radio eller musik. Att bara va med sig själv i tystnad..
För det är på något konstigt sätt obehagligt! Känslan av tystnad blir så stressande så att jag hellre undviker det... 
Musik och ljud dövar känslorna. 

Nej jag vet ingenting... Och jag lär väll aldrig bestämma mig heller. 
70 bast och undrar vart livet tagit vägen? 
Vad har jag uppnått... 

Så jag ska verkligen bestämma mig nu.. Jag måste inte, utan jag vill! Jag vill få ett riktigt bra mål i livet och sen jobba för det utan hinder.
Och därför måste jag välja bort saker.. För jag kan inte göra allt. Även om jag då gärna hade velat! 

Nu ska jag bara komma fram till vad det är som är viktigast. Och det första steget är att hitta mig själv.. Nånstans där inne bland alla tankar.

För jag är trött på att vara arg, trött på att må dåligt! 

Meditation och yoga kanske? Nej jag vet inte..!

Men Det ska bli bättre! 

// Jannike ❤️

#1 - Anonym

Tack för att du bjuder på dina tankar, du är en ärlig och varm människa. Även om dessa rader inte hjälper dig så ska du veta att det gör gott hos de som läser. Jag är säker på att din framtid är ljus och att du hittar exakt rätt på vägen. Ha det fint och njut av dina nära och kära. // Calle

Svar: Wow tack för dina fina ord! Det hjälper absolut. 😍 Detsamma! // Jannike
Jannike Hempel