bloggar

Allmänt

Mycket har hänt och jag har ångest.

Ojdå, som det kan gå. 
Ja inte ovanligt när det gäller mig.. 
Jag börjar på nya saker, tar upp gamla saker, planerar o tänker.. Men oftast orkar jag aldrig fullfölja något innan jag ger upp igen. 

Bloggen är en del av det.. 
Det enda jag fortsatt med är youtube, i hopp om att någon gång verkligen lyckas. 
Det känns mörkt.. Pressat, men jag älskar det ändå! 
Att filma, redigera, och visa.. Det e så himla kul! 

Förra veckan var en jobbig tid.. Jag bröt ihop efter jobbet, bokade en tid hos läkare och blev sjukskriven i en vecka.
Där efter är jag sjukskriven på 50 % några veckor till.. Sen får jag se hur det fortlöper.

Just nu känns det hopplöst.. Att på en veckas ledighet hinna varva ner o komma underfund med varför jag mår som jag gör..

Idag redigerade jag en youtubevideo, calles svensexa. Som egentligen Pontus skulle gjort..
Men jag är ju ändå hemma, och tycker det är roligt. 
Ändå fick jag ångest efteråt.. Ångest för att.. Ja jag har faktiskt ingen aning. 
Jag har en känsla av att jag är så himla obetydlig.. Att jag inte syns, finns, uppskattas. 
Trots att jag alltid försöker ställa upp, hjälpa och finnas där.. 

Ändå känner jag mig alltid osynlig. Trots att ja vet att många egentligen tycker om mig.. 

Pä nått sätt hoppas jag att youtube ska hjälpa mig må bättre.. När jag väl får belöningen av allt hårt arbete jag lägger ner. 

Nån dag når jag målet, och kan leva mitt liv som jag önskar. 
Men om det är lösningen på mitt psykiska mående vet jag inte.. 
Antagligen mår jag likadant då, som nu. Enda anledningen till att ja tror livet blir enklare är för att jag med gott samvete kanske kan tjäna mitt levebröd på att va hemma, göra något jag tycker är roligt.. Och finnas till av en anledning. Att underhålla andra med mina kreativa förmågor.. 

Men pga måendet ska jag börja på kbt.. Och se om det kan vara en lösning på min stress, min ångest, o min känsla av att vara en nobody.. 

Idag började jag morgonen med att promenera med Millan till skolan, sen avsluta hemma med ett yogapass utomhus..
Och det va heelt underbart! 
Jag kände mig så lättad.. Till jag hade redigerat klart då.. 
(null)

Nu orkar jag egentligen inte ta tag i ett skit här hemma.. Ligger platt på marken o solar, samtidigt som jag inombords stressar över verkligen ingenting! 
Men minsta lilla grejer känns så stor.. Så jobbig.
Allt känns som måsten, o jag vill egentligen bara slippa tänka, slippa göra. 

Idag ska jag laga middag, o sköta min häst. Inget annat.. Och ändå känns de som ja inte kommer hinna. 
De e så sjuukt konstigt.. De vet jag själv. 
Men jag kan inte förmå mig själv att släppa känslan.. 

Jag hoppas det blir bättre snart.. Om inte eget jag slutat jobba.. Men då kommer Märsta orosmoment.. Inkomst. 

Ah palla! 

Vill ni se mig förklara min ångest.. 
Så tryck här . Kram 

(null)